Inför årsmötet: revisor Jens Malm går igenom årsredovisningen

På måndag är det dags för årsmöte, föreningens högsta beslutande organ. I ett försök att främja föreningsdemokratin och göra informationen i årsmöteshandlingarna lättare att förstå så tog vi en titt på GAIS årsredovisning för 2020 och samlade ihop några frågor. Vi kontaktade sedan Jens Malm, auktoriserad revisor och gaisare, för att försöka få klarhet i hur föreningen egentligen mår inför måndagens möte.

Låt oss börja med att reda ut några generella begrepp som kan förekomma i en verksamhetsberättelse och/eller en årsredovisning. Vad är egentligen en balansräkning och en resultaträkning? Vad är det viktigaste i respektive del?
En årsredovisning består av ett par olika delar: Förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, noter och slutligen en revisionsberättelse.

Resultaträkningen kan närmast liknas med en vanlig hushållsekonomi med intäkter och kostnader. De flesta har ganska lätt att förstå detta när man gör den jämförelsen. Resultaträkningen utspelar sig under ett helt räkenskapsår.

En balansräkning däremot kan vara lite lurig att förstå för den oinsatta. Balansräkningen visar en ögonblicksbild över ett företag eller en förenings tillgångar och skulder på balansdagen. Att den heter balansräkning beror på att tillgångarna alltid är lika stora som skulderna. De balanserar helt enkelt. Ett sätt att förklara en balansräkning är att den visar vilka tillgångar föreningen har och vem som äger dessa. I GAIS fall har de bokförda tillgångar den 31 dec på 11 016 684 kr. Vem äger då dessa tillgångar? Tittar vi på skuldsidan har GAIS ett eget kapital på 1 997 576 kr vilket motsvarar ca 18 % av tillgångarna. Föreningens soliditet är därmed 18 % och är ett mått på hur mycket av tillgångarna som GAIS faktiskt äger. Man brukar också säga att soliditet är ett mått på en förenings (eller ett företags) betalningsförmåga på lång sikt. Ett uthållighetsmått helt enkelt.  Ju högre soliditet desto mer av tillgångarna ägs av GAIS själva och desto uthålligare är man på lång sikt. Vem äger då övriga tillgångar? Ja det visar resten av skulderna i föreningen. Det är skulder till personal (i form av pensionsskulder, semesterlöneskulder osv), leverantörer, staten (i form av skatter och avgifter) och långivare.

Några begrepp som ofta förekommer och pratas om i fotbollsföreningar är likviditet och likvida medel. Kortfattat, vad innebär begreppen och varför är de viktiga?
Likviditet är ett mått på föreningens betalningsförmåga på kort sikt och denna skall helst vara över 100 %. Det finns lite olika sätt att räkna ut denna på men det vanligaste är att titta vad föreningen har för omsättningstillgångar (dvs tillgångar som snabbt kan omvandlas till pengar) och dividera detta med vilka kortfristiga skulder föreningen har. Det är detta mått som skall vara över 1 (dvs 100 %). I GAIS fall har man tyvärr inte haft detta de senaste åren. 2020 är likviditeten ca 92 % och 2019 var den ca 52 %. Det betyder att man om det verkligen skulle brinna till kan man få problem. Dock finns en outnyttjad checkräkningskredit och räknar man in denna (vilket man nog bör) så är likviditeten 2020 115 % vilket betyder att man kan göra rätt för sig på kort sikt.

Likvida medel är helt enkelt reda pengar. Hur mycket pengar som finns på bankkontot.

Även fordringar förekommer i balansräkningen och diskuteras ofta i samband med föreningens ekonomi, vad är en fordring? I år har man exempelvis skrivit ned fordringar motsvarande 1,7MSEK, vad betyder det?
Fordringar är just fordringar på någon/något som har en skuld till GAIS och tyvärr så notas detta väldigt sparsamt i GAIS årsredovisning (detta gäller både not 6, 7 och 8 och här tycker jag att man bör göra detta bättre faktiskt). Styrelsen nämner fordringen i förvaltningsberättelsen men inte vad i den består/bestått av. Det var någon grej i GP under året där det nämndes att man drog en före detta sponsor till kronofogden. Kanske är det detta som avses i årets årsredovisning, men det får man fråga styrelsen.

Den huvudprincip vi använder i Sverige i redovisningsfrågor kallas försiktighetsprincipen och har sitt ursprung i den germanska redovisningstraditionen (samt faktiskt Krügerkraschen). Den betyder i praktiken att man skall vara försiktig i värderingen av tillgångar och räkna dessa lågt medan man skall uppvärdera skulder. Detta för att det skall finnas en viss mån av reserv i balansräkningen.

I GAIS fall betyder detta i år att man har fått skriva ned vissa tillgångar (enl. årsredovisningen Andra långsiktiga värdepappersinnehav samt i Andra långsiktiga fordringar). Det innebär att styrelsen har gjort bedömningen att osäkerheten (i alla fall gällande den långsiktiga fordringen) att få in fordringen är stor. Gällande nedskrivningen av andelarna så betyder det att de andelar vi äger i ett andra företag inte bedöms vara värda lika mycket längre. Dessa två nedskrivningar belastar årets resultat med en minuspost på ca 1,7 milj., dvs att det blir en kostnad i årets resultaträkning som annars inte funnits där. Med tanke på att GAIS totala rörelsekostnader på ca 22 miljoner är detta en mycket stor post. Resultatet i föreningen hade varit ca 2 milj. plus om inte dessa nedskrivningar hade behövt göras.

Det positiva är ju att man nu till synes ”rensat” balansräkningen på fordringar av dålig kvalitet och att GAIS kunde göra detta utan att redovisa ett minusresultat. Det betyder att vi slipper ”åka på” detta längre fram.

Kassan ökar markant, varför och vad innebär det för verksamheten?
Detta är självklart positivt för verksamheten (se tidigare svar om likviditet). Att den ökat beror på att man har tagit upp lån i föreningen. I grova drag beror det positiva kassaflödet under året på lånen.

Långfristiga skulder ökar, hur kommer det sig? Man har även budgeterat med höga avskrivningar. Kan det bero på att man lånat till konstgräset?
Avseende de långfristiga skulderna så avser dessa mycket riktigt banklån för konstgräsplanen så det är ju inget konstigt med det. Det som däremot är intressant är att man via årsredovisningen ser hur lång amorteringstid det är på banklånet. Under kortfristiga skulder finns en rubrik som heter Skulder till kreditinstitut. Denna visar hur mycket av lånet som skall amorteras kommande 12 månader. I detta fall 20%, dvs att lånet skall vara amorterat på 5 år. Jag antar att det är banken som krävt detta (det är dyrt att vara fattig). Med tanke på att konstgräsplanen skrivs av på 20 år så är detta en snabb amortering.

Så vad gäller frågan om avskrivningarna så ökar dessa eftersom en stor investering gjorts med den nya konstgräsplanen. Det är inget konstigt alls. Det som möjligen kan ifrågasättas är snarare om dessa kanske borde vara större. Man skriver nu av planen på 20 år, håller verkligen planen så länge?

Om vi fortsätter fokusera specifikt på årsredovisningen för 2020, finns det några anmärkningsvärda saker du reagerar på? (positiva som negativa)
Jag har ju redan nämnt några saker här ovan men i övrigt måste man komma ihåg vilket märkligt år detta har varit. Därför tycker jag att det anmärkningsvärt bra att GAIS lyckats hålla uppe sina intäkter på samma nivå som 2019. Det här trots att omsättningen sjönk med 47%. Bidragen ökade i stället med 213% och Övriga externa kostnader ökade med ca 2 milj. Men där ligger nedskrivningarna på 1,7 milj. så det är inget anmärkningsvärt i sig tycker jag. Personalkostnaderna är i nivå med 2019 vilket heller inte är något att säga så mycket om.

Fint att rörelseresultatet är positivt och att det förbättrats trots pandemi. Och som sagt att får man inte glömma att utan nedskrivningarna skulle resultatet vara 1,7 milj. bättre. Men det är vettigt att rensa balansräkningen från dåliga fordringar nu när man klarade detta. Det man möjligen kan ifrågasätta är om detta inte redan skulle gjorts tidigare år, men där har jag ingen information om vad fordringarna består av eller hur det såg ut.

Det mest positiva är dock förbättringen av föreningens likviditet. Det är dålig likviditet som gör att företag och föreningar går i konkurs. Här har ansvariga gjort ett riktigt bra jobb! Dock viktigt att man inte slår sig till ro här utan att det här är ett ständigt pågående arbete.

Något som också är anmärkningsvärt är att publikintäkterna endast minskade med 38% ett år helt utan publik. Väldigt positivt!

På den negativa sidan är det främst föreningens låga soliditet som jag tycker sticker ut. Men det beror förmodligen mycket på ”synder från förr”. Men här behöver vi som förening bli bättre. Den låga omsättningen slår mig också och här behöver vi som förening öka rejält för att kunna växa och bli bättre. Mer omsättning möjliggör mer personal (både i form av spelare och ledare men även försäljnings-, administrativ- och marknadspersonal).

Som revisor blir jag också glad över att revisionsberättelsen är omodifierad (eller ren). Det betyder att revisorn inte hittat några väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och att styrelsen har skött sina åtagande gällande skatter och avgifter på ett bra sätt. Så har det ju inte alltid varit förr om vi uttrycker det milt.

Vi riktar ett stort tack till Jens Malm för hans hjälp med att bringa klarhet i föreningens ekonomiska ställning och ser fram emot att möta årsmötet med lite mer kött på benen än tidigare.

Text: Oscar Pettersson

1 thought

  1. Tyvärr såg jag inte denna sida innan årsmötet. Jag hade velat få en specifikation över de avskrivna fordringarna på 1,7 miljoner. Sedan var det inte möjligt att hitta denna post i resultaträkningen men det kan ju ha olika orsaker. Vad man kunde se var ju att kundfordringarna minskat med ca 772 000 kr, om nu detta hade med saken att göra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *