Oliver Schoultz: ”Det finns bevis för att dialog funkar, så vi behöver bara övertyga poliser i stort om det.”

Foto: Line Skaugrud Landevik

Onsdagen 31:e mars avslöjade SEF-basen Mats Enquist på Twitter att villkorstrappan som princip för att dela ut tillstånd och begrepp slopas. Nyheten togs emot med glädje i supporterleden och av flertalet högt uppsatta politiker samt har uppmärksammats i media. 11mars.se har intervjuat Oliver Schoultz, ordförande i Gårdakvarnen om beskedet.

I dagarna nåddes vi av beskedet om att villkorstrappan slopas. Hur känns det rent spontant?

– Det är ju såklart otroligt bra. Det är en förutsättning för att det man tycker mest om att göra kan fortsätta vara just det man tycker mest om att göra. Det hade varit fett tråkigt om det var halvkul att se på och hålla på med fotboll. Att villkorstrappan slopas är en förutsättning för att fotboll ska vara så kul som möjligt. Sen är det också fantastiskt skönt att Polisen för en gång skull sväljer sin stolthet, inser sina brister och viker sig.

Hur viktigt är det här beskedet för dig och för Gårdakvarnen som förening?

– Just nu är det kanske inte så viktigt med tanke på att man inte får gå på matcher såklart. Men när vi väl får det betyder det ju egentligen nästan allt, särskilt med tanke på att det blev fler bestraffningar och en mer omfattande tillämpning under säsongen 2019. Hade en vanlig säsong fortgått 2020 hade det antagligen blivit ännu mer omfattande, så på så sätt är det jätteviktigt.

– Vi som förening baseras till stor del på att arrangera bortaresor, och därför är vi hotade av en sådan villkorstrappa. Utifrån hur säsongen 2019 såg ut är det inte alls otroligt att restriktioner mot bortaresor hade blivit verklighet. Med det sagt ska man också komma ihåg att GAIS inte spelar de allra hetaste matcherna där polisen har möjlighet att tillämpa en intensiv och mer omfattande villkorstrappa. Att vi fortsätter harva i superettan håller ju oss utanför det på något sätt. Ponera att kommande säsong är en i mängden, då spelar vi ändå mot lag som ÖIS, Helsingborg, Landskrona, Västerås och i viss mån Jönköping kanske, där kan det finnas risk för att trappan används. Men det ska vi ändå vara glada för och ha i åtanke.

Det här är en fråga som har drivits av fotbollssupportrar i princip sedan Polisen lanserade det runt säsongen 2016/2017, och uppmärksammats ytterligare sedan den hårdare tillämpningen from säsongen 2019. Hur stor roll tror du att det engagemanget har spelat för den nya riktning som Polisen nu verkar gå i?

– Det är ju såklart av yttersta betydelse. Höjer man inte sin röst och meddelar att saker är jävligt väck, fast på ett mer sakligt och informativt sätt så som ändå har gjorts, så händer ingenting. Polisen hade ju inte sett någon anledning att avveckla den om inte supportrar hade höjt sina röster. Sedan ska det sägas att det inte är supportrarnas direkta dialog med polisen som har fått dem att ändra sig, utan det är supporterkollektivets sätt att på ett sansat och sakligt sätt förklara varför villkorstrappan är en rutten idé som också har gjort att ex. stora fotbollsspelare gått ut på sociala medier och skrivit att det är kasst, vilket har fått Svensk Elitfotboll att driva frågan och har möjliggjort en dialog. Historiskt sett är ju Polisen ganska oförmögen att lyssna på vanliga människor.

Tror du att en ny, mer dialoginriktad strategi kommer vara mer konstruktiv för att säkerställa säkra fotbollsmatcher?

– Ja, absolut. Det är ju den linjen som har drivits hela tiden, även sedan innan villkorstrappan. Det är linjen som svenska supportrar visat att man vill hålla, medan polisen har varit mer sugen på den konfrontativa. Det snackas ju om polarisering i Sverige hela tiden, politiskt sett också, och jag tycker att polisen givit uttryck för den hållningen i fotbollens värld.

Vad behövs för att förbättra relationerna mellan supportrar och ordningsmakt på lång sikt, om det ens är möjligt att reparera skadan på förtroendet?

– Det finns såklart möjligheter, det finns otaliga exempel på när det fungerar att hålla en dialog, men så som polisen ser på fotbollssupportrar ser jag inte att det kommer ändras på individnivå. Sen är det här väl på något sätt ett steg mot en något mer sansad relation iallafall, och det är bra. Vi som går på fotboll gör ju det för att ha kul, och polisen gör ju sitt jobb. Alla vet att det suger att jobba. Det finns bevis för att dialog funkar, så vi behöver bara övertyga poliser i stort om det.

Det finns fortfarande flera kontroversiella omständigheter kvar runt polisens tillståndsgivande. Björn Eriksson sitter exempelvis fortfarande kvar som ordförande för riksidrottsförbundet, och i den nya proportionsprincipen som polisen ersätter villkorstrappan med ska enligt NOAs talesperson tillstånden fortfarande vara villkorsbaserade. Tror du att det finns en risk att Polisen går tillbaka till åtgärder som i praktiken gör att trappan finns kvar?

– Ja, det finns det. Har Polisen mandat att ta tillbaka någonting som skulle ge dem rätten på sin sida och få bedriva en mer konfrontativ linje mot supportrar så kommer de göra det. Jag tycker att det är i polisens natur att söka de här konflikterna, främst mot fotbollssupportrar. Så, har de mandat kommer de att göra det om de ser orsak till det. Det får vi supportrar se till att de inte finner.

Hur stor respekt upplever du att Polisen har för supporterkulturen och supportrarnas vilja att vara delaktiga i utformningen av de riktlinjer som gäller vid en match?

– Väldigt liten, om någon alls egentligen. Ser man på Polisen som en samlad myndighet så har de ju ingen respekt alls. Det går att se i kåranda, några bra poliser gör ju inte en rutten myndighet rättvisa. Med det sagt är de poliser som man träffar direkt på matcher, supporterpoliser, ibland ganska duktiga på att ha med detta att göra, och kan det här med supportrar. Många känner supportrar, så på en marknivå finns det absolut poliser som visar respekt och vill utforma en trevlig upplevelse för alla tillsammans med supportrar. Men på en myndighetsnivå finns ingen respekt, upplever jag.

Finns det någon orsak för supportrar att fortsatt känna oro kring polisens agerande på fotbollsmatcher?

– Ja, det finns det ju. Det finns exempel på hur polisen söker bråk, och där är såklart inte supportrar helt fria från skuld heller. Men det finns orsak även för den vanliga supportern att fortsätta känna oro då polisen verkar vara ganska måna om att ta till direkt våld mot supportrar som inte förtjänar det. Det finns såklart supportrar som söker upp våld, och då får våld tillbaka, men det finns absolut orsak för alla att känna oro om man ska tro exempel från de senaste Stockholmsderbyna med publik. Där går ju svaret också in i att polisen inte har respekt ens för de positiva delarna av supporterkulturen.

Till sist, har du något tröstande att säga till oss som sitter hemma och våndas över att inte kunna vara på läktarna?

– Nej, egentligen inte. Jag tror att alla inser hur fett det kommer att bli. Man har ju riktigt trevliga minnen, så det är bara att tänka på dem. Vakna med dem, och somna med dem. Men det finns kanske inget direkt jag kan säga så.

Text: Alva Hedlund

11mars.se kommer fortsätta följa utvecklingen i frågan och har sökt Svenska Fotbollssupporterunionen för en kommentar om polismyndighetens nya strategi för hur man skall arbeta med ordningsfrågor i idrottssammanhang framöver.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *