Några tankar efter GAIS cup-sorti

Det blev en kortvarig vistelse för GAIS i Svenska Cupen år 2022. Två odiskutabla förluster mot allsvenskt motstånd följdes upp av en övertygande seger mot seriekollegan Ängelholm med 1-0.

Det är självklart för tidigt att dra några slutsatser efter ynka en handfull matcher med en decimerad matchtrupp, men med en dryg månad sedan GAIS drog igång fotbollssäsongen 2022 och med ett truppbygge som börjar närma sig färdigt så tänkte vi gå igenom hur det sett ut hittills i alla fall.

Målvaktsuppsättningen lovar gott

Visst, Mathias Karlsson inledde 2021 bra – men det totala haveriet som fortlöpte efter att han prisades som Superettans bästa spelare under april månad satte prägel på hela GAIS säsong som slutade med uttåg från Sveriges näst högsta serie. På bänken satt allt som oftast Oscar Ekman, och att han satt kvar där under hela säsongen säger väl något om något. Fullt förståeligt så erbjöd GAIS ingen av dessa herrar förlängt kontrakt, utan klubben valde att se sig om för att förstärka denna position. Mergim Krasniqi var något av en bomb när han presenterades – med allsvensk rutin från så sent som ifjol och innan dess flertalet starka säsonger för Norrby i Superettan så får han klassas som en stor värvning med Ettan-mått mätt. Som backup (?) värvades Erik Krantz in från division 2-klubben Hässleholms IF.

Mergim Krasniqi har stått i fyra av dem fem inledande matcherna och har väl blandat och gett får man säga – hållen nolla och en bra insats mot seriekonkurrenten Falkenberg följdes upp av en tveksam insats mot Malmö FF, där man fick lite Mathias Karlsson-vibbar i vissa ingripanden. Till hans försvar så fick han inte särskilt mycket hjälp ifrån ett stundtals virrigt försvar och vi ska nog inte vara allt för oroliga över den insatsen. I den avslutande cupmatchen mot Ängelholm var Krasniqi tillbaka mellan stolparna och spikade igen, inte alltid helt övertygande dock.

Mot Värnamo i den andra cupmatchen ställdes Erik Krantz mellan stolparna och denna insats var kanske cupspelets stora överraskning. Flertalet bra reflex-räddningar av den storväxte målvakten gjorde att GAIS kunde hålla siffrorna nere i Småland.

På förhand så kan vi gissa att GAIS ledning såg Kraniqi som tydlig etta, och gör säkerligen det fortfarande. Men av Värnamo-matchen att döma så kan Krantz sporra Krasniqi och göra målvaktsposten i grönsvart till en mer konkurrenskraftig position än väntat, det är aldrig fel.

En namnkunnig backlinje

När GAIS inleder Ettan-säsongen i början av april kommer man med största sannolikhet göra det med Wängberg, Norén, Grozdanic och Andersén i backlinjen, förutsatt att alla är friska och hela. Det är fyra namn som tidigare visat att de håller för att spela en serie upp och de bör möjligen ses som den starkaste lagdelen i Fredrik Holmbergs lagbygge, i alla fall på papperet. Mohamed Youla och Viktor Krüger finns där bakom och det är spelare som stundtals sett bra ut under försäsongen. Youlas frenesi och kaxighet är ett fint alternativ till kapten Wängberg på högerbacksplatsen och Krüger har framförallt stuckit ut vad gäller sitt fina passningsspel.

Under de inledande matcherna har det dock inte blivit någon kontinuitet – August Wängberg har saknats på grund av skada, Emin Grozdanic har ryktats bort och Axel Norén har nyss signerat sitt kontrakt och först nyligen blivit spelklar på riktigt. Under mars månad så hoppas vi att alla frågetecken rätas ut och att GAIS kan spela ihop sin tilltänkta backlinje inför seriestarten mot Oddevold.

Ett mittfält som saknar en spelartyp?

Tittar man på denna lagdel så är det tydligt att man byggt laget för ett klart framåtlutat spel. Det återfinns mängder av bollskickliga, offensivt lagda mittfältare – där Jonas Lindberg får ses som den stora nyckelspelaren. Något som däremot inte finns är den där stationära, tunga mittfältaren som ofta benämns som en sköld framför backlinjen – rollen som Boris Lumbana många gånger varit så framgångsrik i de senaste åren. Filip Gustafsson är den som agerat i den positionen, men det är helt klart en annan spelartyp. Till hans fördel så är han definitivt mer löpstark och kvick, två egenskaper som vi har lärt oss vid det här laget att den sportsliga ledningen värderar högt.

Vi får se – i ett framåtlutat, högt pressande GAIS kanske en Boris Lumbana hade haft svårt att komma till sin rätt, men bristen på tyngd är helt klart en faktor som är svår att förbise i denna lagdel. Det närmaste vi har sett en Lumbana-liknande roll i år är när mittbacken Viktor Krüger fick chansen på den defensiva mittfältsplatsen mot Värnamo och gjorde det då ganska bra, det kan visa sig bli ett viktigt alternativ att ha när man ställs mot tunga Ettan-mittfält under säsongen.

Tidigare nämnda Gustafsson har spelat mer eller mindre varenda minut hittills och har varit svårbedömd, det finns en offervilja och en elakhet som i alla fall undertecknad går igång på. Behövs en kontring stoppas så är inte Gustafsson den som kommer tveka på att ta ett gult. I fatet hos ynglingen från Elfsborg så ligger en tveksam bollbehandling och att han väger ganska lätt.

I rollerna framför så har det varvats en hel del, men sedan Jonas Lindberg har kommit tillbaka från skada så har han bevisat att han inte har tappat något under vintern utan han lär hålla skyhög Ettan-klass. Därtill har Viktor Alexandersson, Joackim Åberg (nu borta fram tills efter sommaruppehållet), Harun Ibrahim och Nuha Jatta fått visa upp sig och där är det hård konkurrens om den sista mittfältsplatsen, men den förstnämnda Alexandersson lär ligga bäst till.

Anfallarna har en del att bevisa

Gustav Lundgren! Det stora utropstecknet i GAIS 2022 hittills, med tre mål och en assist så är han den som stått för det mesta och det bästa i anfallsväg för atleterna. Han har tillsammans med Ben Morris oftast flankerat fjolårets nyförvärv från Värnamo – Michael Kargbo, och den sistnämndas roll är något som har diskuterats flitigt i supporterled. Även i denna lagdel så är det, bortsett från den 190 centimeter långa Lundgren ett relativt kortväxt manskap.

Ben Morris, Ipswich-lånet, har sett spännande ut. Den extrema snabbheten kombinerat med att han verkar vara duktig en-mot-en lär göra honom till ett hot vart han än placeras i anfallet. Medan nyförvärven har levererat så är det Michael Kargbo som har haft det svårast hittills. Han har ofta varit omständig och svag i beslutsfattandet, lägg därtill att han inte är den där klassiska, utpräglade nian som sätter en majoritet av sina chanser så känns det tveksamt ifall afrikanen är den som kan leda GAIS tillbaka till Superettan igen från en central anfallsposition. Glädjande var i alla fall att han fick spräcka sin mål-nolla mot Ängelholm och gjorde även som helhet sin bästa insats för säsongen.

Julius Lindberg är snart tillbaka och med tanke på vad han har visat på Superettan-nivå sedan han anslöt till grönsvart så lär han vara högaktuell för en startplats – och det är främst ute till vänster som han har trivts bäst. Även Youssef Fayad finns att tillgå i anfallet, 20-åringen som ständigt utmanar sin ytterback.

Med dessa namn upprabblade och med en tydlighet från Magnus Sköldmark att en anfallare ska in innan fönstret stänger finns det väl bara en spelartyp att leta efter? En stor, tung nia likt Simon Alexandersson? Nix, inte vad det verkar – Richard Friday, hör och häpna, en snabb ytter som verkar ha sin stora brist i slutprodukten är högaktuell och har tränat med laget under en längre tid nu. Med de senaste årens brist på en tydlig målskytt så spelar den sportsliga ledningen verkligen högt ifall man väljer den vägen.

Ett godkänt cupspel där det finns en del att ta med sig

Svenska cupen är ju allt som oftast en smärre omöjlighet för Ettan-lag att ta sig vidare ifrån och i den stund som gruppen presenterades med svenska mästarna Malmö FF och Superettan-vinnarna Värnamo så var ju GAIS mer eller mindre redan ute.

Programenligt blev det förluster mot dem allsvenska lagen, men det man med rimlighet kunde hoppas på var ju att GAIS skulle visa i den avslutande matchen att man ligger bra till jämfört med sin seriekonkurrent Ängelholm – och det visade man. 1-0 skrevs slutresultatet till och det var i underkant, Ben Morris brände en straff och med lite bättre kyla hade atleterna kunnat göra ännu något mål till.

I de två inledande matcherna blev det svårt för Fredrik Holmbergs mannar att visa det här nya, energiska GAIS som det har pratats om, det blev mer eller mindre två långa försvarsträningar. Men mot Ängelholm fick man visa att man i alla fall är på rätt väg och att det finns något att se, något att hoppas på med en hög press och ett offensivt kombinationsspel som ofta hittade igenom skåningarnas backlinje.
Holmberg sammanfattade cupspelet i GP ”Jag är nöjd med starten i alla fall – även om vi inte har uppnått ett skit än.” Gott så.

På lördag väntar allsvenska Varbergs BOIS borta på Håstens IP, Gårdakvarnen fixar i vanlig ordning bussresa och det finns ett fåtal platser kvar att tillgå på deras hemsida.

Text: Mathias Axelsson

1 thought

  1. Utmärkt alster som alltid. Själv vill jag lyfta fram Axel Henriksson, enormt spännande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *